Page 13

Kemivärlden nr 3 2017

säga att det har kommit nya typer av adjuvans, det hjälpämne som ofta krävs för att väcka immunsvaret om vaccinet består av enbart mikrobspecifikt antigen: till exempel oljeemulsioner, som adjuvanset i Pandemrix-vaccinet, i stället för det klassiska adjuvanset som är aluminiumsalter. – Rekombinanta virus är en ny tillverkningsteknik där man låter levande ofarligt virus, som är bärare av någon gen som man placerat i viruset, infektera kroppen så att den börjar uttrycka den genen och man får önskade antikroppar. Det finns några veterinära vaccin som är godkända, till exempel mot fågelinfluensa och denguefeber. – När det gäller cancer finns dels förebyggande vaccin mot virus som orsakar cancer, som till exempel HPV-vaccinet som förebygger livmoderhalscancer, dels pågår forskning på terapeutiska vaccin som får immunförsvaret att angripa själva tumören. Men det är egentligen immunterapi och där finns ännu inget godkänt preparat, säger Peter Stjärnkvist. En annan relativt ny teknik är bruket av målriktade nanopartiklar som möjliggör nya administrationsvägar, så kallade slemhinnevacciner, som man sprayar i näsan eller dricker. De möjliggör massvaccinering på ett effektivare sätt än idag, utan injektioner som har sina nackdelar. När vaccinet når slemhinnan tas det upp där och aktiverar ett immunsvar i slemhinnan och i närliggande lymfknutar. – Slemhinnesvaret, med bland annat IgA-antikroppar, är angeläget eftersom mikroorganismer oftast tar sig in i kroppen den vägen och det svaret får man inte med vaccin som injiceras i muskel, säger Nils Lycke, professor vid Institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet. Hittills finns ett godkänt influensavaccin som sprayas i näsan och orala vaccin mot kolera, rotavirus, salmonella och polio. Nils Lyckes forskargrupp arbetar just nu med två projekt om influensavaccin: ett universellt vaccin mot influensa och ett vaccin mot norovirus som orsakar kräksjuka. Nils Lycke. – Det svåra är att utveckla bra adjuvans, immunförstärkare. Det får inte vara toxiskt, men ska ändå effektivt väcka immunsvaret och ska inte förstöras av enzymer i kroppen när proteinet tas upp. En annan utmaning är att det krävs stora mängder antigen i slemhinnevacciner för att antigenet lätt bryts ner i slemhinnan. Och antigen är dyrt. Nils Lyckes grupp använder därför nanopartikelteknik. Bitar av adjuvansproteinet placeras i en bärarmolekyl, en nanopartikel som bär vaccinkomponenten så att antigenet inte är fritt och därmed inte bryts ner lika lätt. Nanopartikeln kan då passera ända in i kroppens immunsystem och inte brytas ner på vägen. Genom att förändra bindningsstrukturen på nanopartikelns yta kan man styra vilka celler den binder till i kroppen. Forskarna vill särskilt nå de dendritiska cellerna, som presenterar molekylen för T-cellerna som drar igång immunsvaret. – Vi har två vägar: liposomteknik eller polysackaridteknik. De ger ganska bra immunsvar, men inte så mycket bättre än adjuvans i sig än så länge. Så vi försöker nu optimera tekniken genom att anpassa storlek, laddning etc. Vi är i den prekliniska fasen och de immunsvar vi fått är hos möss. Framöver ska vi bestämma vilka influensakomponenter vaccinet ska innehålla. Vi har visat effekt med endast en komponent hittills, vilket förmodligen är för tunt för allmänt bruk. Vaccinet kan finnas i handeln om två till tre år, säger Nils Lycke. Lyckes grupp utvecklar också vaccin mot autoimmuna sjukdomar genom att vaccinera till tolerans mot nedbrytande immunsvar mot egna vävnader. Myasthenia gravis är aktuellt nu och senare planeras vaccin mot MS, ledgångsreumatism och diabetes typ I. – Framtidens vacciner kommer att vara konstruerade enligt hur immunsvaret regleras. Vi kommer att använda adjuvans som förstärker utvecklingen av minneslymfocyter och formuleringen av vacciner kommer att vara riktad till de dendritiska celler som aktiverar T-lymfocyter. – Det kommer säkert att tas fram nya, levande, försvagade vacciner också, men om vi ska uppnå effektiva och säkra vacciner under bra, kontrollerade former är subkomponentsvacciner att föredra: de sprider inte infektion, kan inte omvandlas till mycket aggressivare patogena former och kan vanligen ges även till gravida och individer med nedsatt immunförsvar, säger Nils Lycke. KB Forskning pågår om vacciner mot: • cancer: bröstcancer, malignt melanom, prostatacancer • autoimmuna sjukdomar som myasthenia gravis, MS och diabetes typ I • åderförkalkning (hjärtkärlsjukdom) • nikotin- och kokainberoende Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017 13


Kemivärlden nr 3 2017
To see the actual publication please follow the link above