Page 15

Kemivärlden nr 3 2017

läkemedel Allt fler läkemedel under utveckling baseras på biomolekyler med terapeutisk effekt, biologics. Det är jättestora molekyler som är svåra att karakterisera. Här är en ribosom som avläser mRNA där det cell-producerade proteinet är läkemedlet, och mRNA är den molekyl som ska injiceras in i kroppen. Bättre kvalitetsanalyser med regulatorisk flexibilitet Av Boel Jönsson Det globala, regulatoriska systemet för kvalitetskontroll av läkemedel har byggts upp under många år. Idag är det ett mycket statiskt och oflexibelt system som faktiskt bromsar införande av moderna och effektiva analysmetoder. I ett samarbete mellan Karlstads universitet och AstraZeneca som nyligen avrapporterades i en avhandling (Dennis Åsberg, Fundamental and Regulatory Aspects of UHPLC in Pharmaceutical Analysis) och en artikel, ställs problemet med brist på flexibilitet på sin spets med ett nytt koncept. – Det handlar enkelt uttryckt om att införa regulatorisk flexibilitet som möjliggör modifiering av regulatoriskt godkända kvalitetsmetoder, säger Anders Karlsson. Han har under en längre tid varit chef för en enhet som sysslar med läkemedelsutveckling. De tar in en lovande, bioaktiv molekyl och förädlar den till färdig produkt. – Varje gång vi hittills har ändrat en regulatoriskt godkänd analysmetod som används i den av myndigheterna godkända (och övervakade) kvalitetskontrollen har vi fått betala i avgift miljontals kronor till tillsynsmyndigheter världen över och det kan ta upp till två år att genomföra förändringen. Skälet är att läkemedelsbolagen inte får avvika från det som beskrivs i detalj i de dokument som sänts in och godkänts av en tillsynsmyndighet, s.k. compliance. Dennis Åsberg har i sitt doktorsarbete, som en fallstudie, överfört en QC-analysmetod från HPLC till U(ltra)HPLC. UHPLC är cirka fem gånger snabbare och mängden lösningsmedel som går åt är bara en tiondel av vad som behövs vid HPLC körningar. Konceptet har implementeras i företagets (AZ) kvalitetskontroll. Det har varit möjligt tack vare en flexibel metodbeskrivning baserad på vetenskaplig förståelse istället för exakta parametervärden som låses fast i godkända myndighetsdokument. Detta är enligt Anders Karlsson ett stort och viktigt steg framåt. – För de som känner till den globala organisationen ICH, International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Use (www.ich.org) kan man säga att vi har lyckats implementera en liten del av kommande ICH-Q 12 i produktionen av små molekyler. Anders Karlsson. När Anders Karlsson kom till Astra i mitten av 1990-talet fick han arbeta i ett projekt som senare blev storsäljaren och Losec-uppföljaren, magsårsmedicinen Nexium. För kvalitetsmetoderna, som användes för att frisläppa kliniskt prövningsmaterial, användes en typ av kromatografi kolonn som inte var speciellt pH-stabil och behövde bytas i princip en gång per månad. Han blev väldigt glad när den första någorlunda pH-stabila kolonnen kom i mitten av 1990-talet. Den blev basen för en ny kvalitetsmetod för Nexium, även för kommersiell tillverkning. Samarbete om kvalitet I organisationen International Conference on Harmonization (ICH) arbetar farmakopéerna i EU, USA och Japan för att enas kring regulatoriska frågor inom kvalitetsområdet. Det primära syftet är att ta fram regelverk för att testa kommersiella slutprodukter av läkemedel. Det finns hittills 11 ICH-dokument implementerade som tar upp olika kvalitetsaspekter i läkemedelstillverkningen, t ex biprodukter, validering av QC-metoder, toxicitet etc. Nu är man framme vid ICHQ12 som man hoppas kan skrivas under av parterna och implementeras under nästa år, 2018. Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017 15


Kemivärlden nr 3 2017
To see the actual publication please follow the link above