Page 16

Kemivärlden nr 3 2017

läkemedel – För två och ett halvt år sedan kom tillverkaren av kolonnen till oss och sa att de skulle byta tillverkningsmetod för kolonnmaterialet, vilket skulle halvera priset. Jag tänkte att det skulle gå bra ändå eftersom jag kunde analysmetoden utan och innan. Visserligen klarade inte de nya kolonnerna vårt test. Ett par av de aktuella substanserna separerades inte alls. Men Anders Karlsson visste att genom att ändra pH i mobila fasen 0,5 enheter uppåt eller nedåt så kunde problemet lösas. Att gå vidare med den lilla pH-förändringen är vetenskapligt helt oantastligt och återskapar den goda kvalitet som ursprungskolonnen gav. Men bristen på flexibilitet i det regulatoriska systemet (compliance) gör att det är omöjligt för AstraZeneca att genomföra en sådan förändring, på grund av formuleringarna i det ursprungliga dokumentet. Det har nu AstraZeneca med hjälp av forskarna vid Karlstads universitet lyckats ändra på genom att ta fram en robust och säker metod för att ersätta HPLC med den många gånger effektivare UHPLC. Inom forskningen togs ett strategiskt beslut som innebar att AZ gick från HPLC till UHPLC för cirka tio år sedan. – För en av våra produkter har vi redan lyckats förverkliga det här flexibla konceptet. Det betyder att vi slipper skicka in nya papper, variations, till alla läkemedelsmyndigheter och vi slipper en stor kostnad och tidsfördröjning för att invänta godkännanden. Hittills har det handlat om småmolekyler som ännu utgör majoriteten (ca 80-90 procent) av läkemedlen på marknaden. Men allt fler nya läkemedel baseras på biomolekyler med terapeutisk effekt, biologics. Det är t ex proteinmolekyler som i princip är kopior eller optimerade versioner av kroppsegna proteiner och som kan vara så stora som 150 000 g/mol, eller ännu större mRNA molekyler. De innehåller inte fem eller tio föroreningar, som de småmolekylära läkemedlen, utan 50 eller 100. – Det är mycket mer komplicerat när det gäller större molekyler. Torgny Fornstedt, professor i analytisk kemi, Karlstads universitet, tycker att de forskningsfinansierande myndigheterna har glömt det regulatoriska i sina satsningar på läkemedelsrelaterad forskning. – Därför gör vi nu en Torgny Fornstedt. ansökan till KK-stiftelsen tillsammans med två andra lärosäten och flera företag, alla med kompletterande expertiser. För de någorlunda små molekylerna – t ex esomeprazol, aspirin och olika blodtryckssänkande medel – började man redan på 1970-talet karakterisera dem med kromatografiska metoder; vilka föroreningar finns och hur bryts de ned. – Nu, nästan 50 år senare, är vi framme vid en flexibel metod för kvalitetskontroll. Samma resa kan vi göra för de större molekylerna, säger Anders Karlsson. Det kommer inte att ta lika lång tid, men säkert fem till tio år, tror han. – Konceptet för ansökan till KK-stiftelsen är att först hitta verktyg för att karaktärisera biomolekyler. När verktygen är på plats så kommer man att kunna generera data på labb. Dessa data kan sedan användas för att ta fram beräkningsmodeller som gör prediktioner av analysmetoders kvalitet möjlig. Först då har man allt som behövs för att mekanistiskt förstå hur man separerar biprodukter från huvudingrediensen och kan ta fram en riktigt bra kvalitetskontrollmetod. Hur kvalitetskontrollerar man biologiska läkemedel idag? Utan vetenskap? – Inte helt, men myndigheten har gjort en eftergift till industrin eftersom man förstår att det inte går att karakterisera dessa läkemedel med samma noggrannhet som för små molekyler. Istället baseras kvalitetskontrollen på resultat från toxikologiska studier. Materialet testas på djurmodeller (mus, råtta, kanin). Mår dessa testade djur bra kan man gå vidare med humana studier. De nya biologiska läkemedlen är ofta enda alternativet vid väldigt svåra sjukdomar. – Alla förstår att nyttan är enorm med de här "Star Trek-medicinerna" och då får vi initialt göra så bra vi kan. Om vårt projekt blir lyckat kan vi visa även myndigheterna hur man karakteriserar och kvalitetskontrollerar batcher av de större molekylerna. Torgny Fornstedt betonar att det är mycket stor skillnad i krav på precision och noggrannhet när man arbetar med små molekyler jämfört med stora. – Vi behöver få in analytiska kemister och vårt arbetssätt i världen av biologiska läkemedel, för att kunna utveckla robusta och säkra metoder för karakterisering och kvalitetskontroll. Kvalitetskontroll av biologiska läkemedel BIO-QC: Quality Control and Purification for New Biological Drugs är titeln på den ansökan som nu ligger inne hos KK-stiftelsen. Akademiska partner är Karlstads universitet (separationsteori), Örebro universitet (teknisk databeräkning) och Linnéuniversitetet (skräddarsydda separationsmedia för ytor). Industripartner är Pharmaceutical Development at AstraZeneca R&D Göteborg (PDAZ), Medical Chemistry at AstraZeneca R&D, Göteborg, Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB (AN), Attana AB, Ridgeview Instruments AB (Ridgeview). Ansökan gäller nio miljoner kronor och företagen väntas bidra med lika mycket. Kvalitetskontroll (QC) är en stor och viktig del i färdigställandet av ett läkemedel, omgärdat av myndighetsregler för att man ska undvika misstag. 16 Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017


Kemivärlden nr 3 2017
To see the actual publication please follow the link above