Page 25

Kemivärlden nr 3 2017

Nya grundämnen i periodiska systemet En levande person och tre geografiska namn ger fyra nya grundämnen sina officiella namn. Givetvis kan man också framställa andra organiska kemikalier på motsvarande sätt. Utanför Reykjavik på Island finns alltså en anläggning för framställning av metanol på liknande sätt. Men någon biogas eller biometanol är det inte som framställs vid dessa anläggningar eftersom kolkällan koldioxid inte är någon organisk kemikalie. Det finns här helt enkelt en ny kategori bränslen och/eller kemikalier som varken kan kategoriseras som fossila eller biologiska. Förnybara kan de vara, men det är också fullt möjligt att använda el från kärnkraft eller kolkraft för elektrolysen, varför man inte kan utgå från att de är förnybara. Den samlingsterm man har börjat använda för dessa syntetiska bränslen är ”elektrobränslen”. Ibland har termen ”e-metan” dykt upp för att beskriva just metan framställd på det aktuella sättet, men den termen är inte på något sätt etablerad. I kemisk mening är metan i naturgas, metan i biogas och metan framställd enligt ovan, samma ämne. Dess egenskaper är exakt desamma. Men vi lever också i en värld där ursprung blir allt viktigare. I många sammanhang kan den produkt få ett mervärde för vilken kan påvisas ett ursprung som av konsumenten uppfattas som ”grönt”. Det är på den vägen begreppet ”biogas” uppkommit. Få företrädare för naturgas skulle komma på att benämna den egna produkten ”fossilgas”, men den termen används emellanåt av intressenter som vill lyfta fram naturgasens fossila ursprung. ”Biometan” är en etablerad term för metan med biologiskt ursprung, medan ”fossilmetan” inte förekommer, men lätt går att föreställa sig. Så hur då göra med elektrobränslena när det finns ett intresse av att kommunicera ursprunget? Nomenklaturutskottets rekommendation är att helt enkelt sätta prefixet ”elektro-” framför det kemiska ämnesnamnet. Sålunda bör man tala om ”elektro-metan” och ”elektro-metanol” på samma sätt som man talar om ”biometan” eller ”biometanol”. Prefixet tar inte ställning till elektricitetens ursprung, utan redogör bara sakligt för att elektricitet använts för framställningen av bränslet/kemikalien. Vätgas framställd på detta sätt bör på samma sätt, när så är relevant eller viktigt, benämnas ”elektro-vätgas”. K B Så har då periodiska systemet fyllts på än en gång. Denna gång har IUPAC beslutat sig för officiella namn på de nyligen upptäckta grundämnena med atomnummer 113, 115, 117 och 118. På engelska har dessa fått namnen nihonium, moscovium, tennessine och oganesson med de tillhörande kemiska tecknen Nh, Mc, Ts och Og. Ämnenas namn syftar i tur och ordning på Japan, Moskvaregionen, den amerikanska delstaten Tennessee samt på den armenisk-ryske forskaren Jurij Oganessian. Den senare är alltjämt i livet och blir därmed den andre personen i världshistorien att under sin egen livstid få ett grundämne uppkallat efter sig. Den förste var Glenn T. Seaborg som fick grundämne 106 uppkallat efter sig – seaborgium. Tre av de nya grundämnena torde inte närmare behöva kommenteras vad gäller de svenska namnen, utan de är helt enkelt desamma som de engelska (Nh, Mc och Og), förutom att stavningen av ”moskovium” blir med -k- på svenska. Att oganesson har en on-ändelse istället för en -ium-ändelse är inte alls märkligt, utan helt i sin ordning eftersom ämnet tillhör grupp 18, den grupp som brukar benämnas ädelgaser. Och där finns ju homologerna neon, argon, krypton, xenon och radon allaredan – samtliga med just on-ändelsen. Den enda som sticker ut i mängden där är ju helium. På samma sätt bör man lägga märke till att det engelska namnet på grundämne 117 följer en konsekvent linje för halogenerna vad gäller ändelsen ”-ine”. Men på svenska blir engelskans fluorine till fluor, chlorine till klor etc, dvs den engelska ändelsen tas bort och blir till en nolländelse för de sedan tidigare kända halogenerna. Det är därför rimligt att fortsätta på den inslagna banan och låta den svenska benämningen på grundämne 117 bli tenness, med betoning på den andra stavelsen (även om detta inte som i engelskan för tankarna till den amerikanska delstaten). Detta nya svenska namn delar vi för övrigt med våra systrar och bröder i Norge, medan man i Danmark valt en annan väg. K B Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017 25


Kemivärlden nr 3 2017
To see the actual publication please follow the link above