Page 26

Kemivärlden nr 3 2017

kemiböcker Richard Watsons Chemical Essays Förra artikeln i serien handlade om en kemist som skrev om Gud, nu tar vi oss an en biskop som skrev om kemi.  Richard Watson gjorde en minst sagt märklig karriär som aldrig hade varit möjlig idag. Han föddes i augusti 1737 i Heversham i grevskapet Cumbria i nordvästra England och var son till en präst. Så långt var han väl knappast unik. Den unge Watson fick sin utbildning vid Trinity College i Cambridge, och ägnade sig inte bara åt latin, utan lade mycket tid på att studera fysik. Han var en toppstudent och tog sin M.A. (Master of Arts)-examen 1762. Två år senare avled professorn i kemi, och Watson utsågs till ny professor. Han medgav senare att han visserligen aldrig läst en enda stavelse om kemi eller sett ett enda experiment, men vid det laget var han trött på matematik och fysik, och ville gärna prova på något nytt. De flesta skulle säkert ha ryggat tillbaka inför en sådan utmaning, men inte Watson. Han skickade efter en lärare från Paris, och med dennes hjälp studerade han flitigt under fjorton månader, och inte ens när en explosion ödelade hans rum drog han öronen åt sig. Hans första föreläsning ska tydligen inte varit helt lysande, men snart fylldes hans föreläsningsal till bristningsgränsen. År 1768 publicerade han sin första artikel, skriven på latin, i Philosophical Transactions, och blev vald till ledamot av Royal Society påföljande år. Titelsidan till första upplagans första volym. Böckerna trycktes i ett relativt litet behändigt format. Den 5 oktober 1771 slog Thomas Rutherforth, Regius Professor of Divinity, vantarna i bordet och lämnade det jordiska livet. Professuren är en av de äldsta vid Cambridge och hade instiftats redan på 1500-talet. Denna professur hade länge varit Watsons hemliga dröm, men han var inte kvalificerad för tjänsten eftersom han saknade teologisk examen. Av Anders Lennartson En sådan petitess stoppade dock inte Watson, som i slutet av månaden tog teologie doktorsexamen, dagen innan ansökningstiden för professuren gick ut. I mitten av november installerades han som professor. År 1782 nådde han toppen av sin karriär, då han utsågs till biskop av Llandaff i Wales. Han kämpade sedan förgäves för att bli biskop i ett rikare stift, och det påstås att han bara höll en enda mässa i Llandaff. Sitt kemiska intresse behöll han ytterligare några år, innan han började tycka att det var oförenligt med hans roll som biskop. Då brände han alla sina kemiska anteckningar. Watsons bestående bidrag till kemin är hans verk Chemical Essays, vars originalupplaga kom ut i fem volymer 1781–1787. Flera upplagor samt en tysk översättning följde. I första volymens dedikation skriver han att kemin utomlands odlas av personer av högsta rang som en aldrig sinande källa till glädje och att man där även insåg att kemin kan skänka välstånd åt landet. Målet var alltså att stärka kemins ställning och bidra till Englands ekonomiska utveckling. I förordet klargör han sedan att han inte alls avser att skriva en systematisk handbok, utan istället strävar efter att ge kemiintresserade personer allmänbildning. Han ber kemisterna om ursäkt för att han uppehåller sig vid elementära saker medan han förbigår många intressanta fenomen. Han ber sedan prästerskapet ursäkta honom för att han stulit några timmar från sitt ordinarie arbete. Därpå följer en rad uppsatser om kemins historia, om kemistens arbetsmetoder, om eld och flogiston, om vulkaniska fenomen, om krut och salpeter, om zink (som var en metall som fick relativt lite uppmärksamhet från dåtidens kemister), om havets salthalt, om den eviga frågan om huruvida vatten kan omvandlas till jord (Watson var skeptisk) och mycket annat. Den som trodde att dålig luft i städerna är ett nytt fenomen, eller kanske rent av att kol är framtidens energikälla, kan med fördel läsa slutet på hans uppsats om stenkol: “…the vast quantity of it röken från stenkol with which the common air over great cities is daily infected, may contribute something to the rendering them, what they have been justly called, the GRAVES of mankind.” Kanske någon borde skicka ett exemplar till Vita huset? K B 26 Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017


Kemivärlden nr 3 2017
To see the actual publication please follow the link above