Page 27

Kemivärlden nr 3 2017

krönika Av Lennart Bergström, professor i materialkemi och dekan för kemisektionen, Stockholms universitet Samverkan betydelsefull för problemformuleringen Månadens krönikör vill lyfta fram hur bra det kan bli när forskning och industri samverkar, som på det tidigare Ytkemiska institutet. Jag har alltid svårt för att svara på frågan: vad forskar du om? Visst, det går att säga att jag försöker utveckla nya lättviktsmaterial baserade på förnybara råvaror, t ex nanocellulosa, men lika sant är att jag strävar efter att erhålla en grundläggande förståelse av hur nanopartiklar självorganiseras. Det går också att betona mitt intresse av att kombinera olika mätmetoder för att erhålla ny kunskap om komplexa och dynamiska kolloidala processer. I mina ögon är min forskning präglad av ett sökande efter oväntade samband och observationer som kan ge ny kunskap om kolloidala fenomen och hur nya material kan framställas och användas. Detta öppna och något rastlösa förhållningssätt utvecklades under min tid som forskare och sektionschef vid dåvarande Ytkemiska Institutet, YKI. Forskningen vid YKI präglades av ett intensivt korsbefruktande mellan nyfikenhetsdriven forskning med doktorander, och industrirelaterad, behovsdriven forskning som ofta bedrevs i formen av konsortieprojekt eller inom ramen för kompetenscentra. En viktig del av industrikontakterna innefattade de årliga konsultationsdagarna där industrin hade möjlighet att presentera de utmaningar och problem som de önskade få hjälp med. Konsultationsdagarna resulterade ofta i uppdragsforskning eller mindre utredningar men lika viktig var omformuleringen av dessa problem till vetenskapligt intressanta frågor, många av ren grundforskningsnatur. När jag tittar tillbaka kan jag konstatera att flera av mina mer citerade artiklar har sitt ursprung i dessa frågor eller observationer. Jag tycker att detta utbyte är ett gott exempel på samverkan där industri och akademi/institut möts med ett öppet sinne och respekt för varandras roller och intressen. Sedan mer än tolv år är jag verksam vid Stockholms universitet. Forskningen inom kemisektionen på Stockholms universitet domineras av grundvetenskapliga frågeställningar och många akademiska samarbeten. Som kemidekan upphör jag inte att imponeras av forskningens kvalitet, något som t ex har resulterat i att SU har erhållit 8 av de 25 Göran Gustafssonprisen i kemi. Samtidigt har ett antal företag sitt ursprung från forskning inom biokemi, organisk kemi och materialkemi på SU; t ex Xbrane, Gnothis, Organoclick, Isosep, NeoZeo, Calidris och DiaMorph för att bara nämna några exempel. Min slutsats är att det inte spelar någon större roll om vi kalllar forskningen grundvetenskaplig, nyfikenhetsdriven, industridriven eller tillämpad; starka forskningsmiljöer präglade av öppenhet och excellens har en inneboende dynamik som gör att publicering i de bästa tidskrifterna och kommersialisering av forskning och start av bolag kan finnas sida vid sida. Jag brukar ibland roa mig med att dela in Nobelpristagarna i kemi men även framgångsrika kollegor i tre kategorier; de smarta, de hårt arbetande och de tursamma. Visst, vi skulle alla gärna vara en av de smarta men den bittra sanningen är att även om många känner sig kallade så är få utvalda. Nej, om även den andra kategorien inte känns så attraktiv återstår att försöka maximera sin tur. Ett öppet sinne och intresse för det oväntade tror jag är vägar till att öka sina chanser att vara tursam. Akademiska samarbeten, samverkan med industri och myndigheter samt deltagande i den populärvetenskapliga dialogen kan alla bidra. Samverkan är enligt den nya forskningspropositionen en fråga av högsta prioritet och diskussionen går hög om vad samverkan innefattar och än mer hur samverkan ska mätas. Jag känner en viss oro för att ivern att hitta enkla mätetal för att utvärdera samverkan kan komma att utarma diversiteten och än värre att inte premiera de aktiviteter som verkligen bidrar till utveckling av såväl samhälle, industri som akademi. K B Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017 27


Kemivärlden nr 3 2017
To see the actual publication please follow the link above