Page 7

Kemivärlden nr 3 2017

nyheter kemi Bioeconomy, KTH och tio företag deltar. Digital cellulosa är cellulosaprodukter som kan kommunicera med den digitala världen och är miljömässigt hållbara . Exempel är aktiva förpackningar som kan känna av sin omgivning och ändra egenskaper, eller pappersrullar som kan lagra elenergi från solceller och vindkraftverk. Syftet är att göra cellulosabaserade produkter till en integrerad del av det digitala samhället. Total finansiering under de fem första åren blir 108 miljoner kronor. BIODIESEL. Användningen av biodrivmedel steg i januari 2017 med ca 17 procent jämfört med januari 2016 enligt preliminär statistik från Svenska Petroleum och Biodrivmedelsinstitutet, SPBI. Mest steg försäljningen av HVO (22 %); etanol med 10 %. Total användning av biodrivmedel i januari 2017 uppgick till 143 200 m3. HVO, hydrerad vegetabilisk olja, framställs genom hydrering (vätebehandling) av vegetabiliska oljor och/eller animaliska fetter från t ex slaktavfall. HVO är kemiskt lik fossil diesel men är biologiskt nedbrytbar. Dock har HVO-partiklar samma skadliga effekt på blodkärlen som fossil diesel (Unosson, Umeå universitet). GRÄNSVÄRDE. EFSA, EUs livsmedelsmyndighet, ska till 2020 komma med vetenskapliga råd om lämpligt dagligt intag av tillsatt socker i mat. Målet är ett gränsvärde för dagligt intag av socker från alla källor under vilket man undviker skadliga hälsoeffekter. Arbetet görs efter en begäran från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Tillsatt socker omfattar sackaros, fruktos, glukos, hydrolyserad stärkelse som glukossirap, fruktossirap och andra sockervarianter. En expertgrupp ska nu sättas ihop med observatörer från de nordiska länderna. POLYMERSPAGETTI. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en porös spagetti av vävnadsvänliga polymerer, polymjölksyra (PLLA) och poly-ε-kaprolacton (PCL), där celler kan odlas i tre dimensioner istället för på en odlingsplatta. Man har använt s k elektrospinning. Håller tekniken vad den lovar kan nya STRUKTURBIOLOGI Samarbetar för bättre läkemedelssubstanser I ett samarbete mellan forskare i Italien, Sverige och Brasilien har nya och bättre versioner av en enzymhämmande läkemedelssubstans tagits fram. Enzymet DHODH (Dihydroorotatdehydrogenas) är ett rätt välkänt mål för läkemedelssubstanser och det finns redan läkemedel på marknaden som inhiberar det, t ex Arava mot ledgångsreumatism och psoriasis. Men läkemedlet har mycket biverkningar. DHODH är nödvändigt i de novo-syntesen av pyrimidin, en av byggstenarna i DNA. Friska celler kan återvinna pyrimidinmolekylerna. Men vid cancer och många autoimmuna sjukdomar delar sig cellerna snabbare än normalt och är beroende av de novo-syntesen. Att hämma DHODH kan därför vara en framkomlig väg att stoppa sjukdomsförloppet. – Det finns rätt mycket publicerat kring utveckling av nya inhibitorer av DHODH, säger Rosmarie Friemann som leder ch esen.ärför g et. t forskningsprojektet vid Göteborgs universitet. – Projektet är ett samarbete rpper mellan forskargrupper i Italien, Sverige och Brasilien silien där alla har sin specialitet.tet. I Italien och Brasilien har man använt in silico-metoder för att ta fram nya inhibitorer med utgångspunkt från dem som redan finns på marknaden som utvärderats både med biokemiska metoder och helcellsexperiment. De visar sig fungera bra och inhiberar DHODH både in vitro och in vivo och är mindre toxiska. Resultaten har nyligen publicerats i European Journal of Medicinal Chemistry. Göteborgsforskarnas del i samarbetet är att med röntgenkristallografi bestämma strukturen på de nya inhibitorerna och i komplex med enzymet. De kom in i projektet via professor Ulf Nilsson och professor Salam Al-Karadaghi, Lunds universitet, som samarbetar med forskarna vid universitetet Elektrondensitet av inhibitorn bunden till DHODH. versitetet i Turin. skilt Enzymet DHODH med bundet substrat (högst upp till höger), kofaktor (flavin), (i mitten) samt inhibitor med elektrondensitet (grönt nät). – Vi kom in i den här studien ganska sent. Vi arbetar sedan tidigare bland annat med samma enzym för att utveckla läkemedel mot malaria, säger Rosmarie Friemann. Malariaparasiten saknar återvinningsmekanism för pyrimidin och är helt beroende av de novosyntes. Inhiberas DHODH dör parasiten. Hon är tydlig med att hon är kemist, trots att hennes specialitet är strukturbiologi. – Vi befinner oss i gränslandet mellan fysik, kemi och biologi och jobbar ofta med folk från alla tre disciplinerna. – Strukturbiologin är en fantastisk teknik som kan visa hur det faktiskt ser ut, svart på vitt. Men vi skulle inte komma särskilt långt utan all biokemisk data data som säger vad t ex ett enzym enzym gör. I nästa steg ska Göteborgsforskarna strukturbestämma nya varianter av inhibitorer (i komplex med n fo m enzymet) som gruppen i Italien har utvecklat utifrån de nu publicerade. Mätningarna görs vid s no – synkrotronen ESRF i Grenoble, Frankrike. Snart kan vi göra jobbet i Lund ligen Lund (MAX IV) vilket jag verkligen ser fram emot. Ännu tar strålröret BioMAX vid MAX IV enbart emot ett begränsat antal användare, men efter sommaren ska det vara klart. Förhoppningen är att projektet ska leda till patent på effektivare hämmare av DHODH som blir bättre läkemedel. Göteborgsforskarnas malariaprojekt går vidare. Hittills har strukturer för ett 20-tal olika inhibitorer kartlagts. En annan viktig del är att klarlägga skillnaden mellan malariaparasitens och mänskligt DHODH. Nu väntar man på resultat från en studie av hur inhibitorerna fungerar på levande parasiter. – Det blir troligen en publicering under 2017. BJ Rosmarie Friemann är just nu Visiting Assistant Professor vid Stanford University School of Medicine. Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 3 Maj 2017 7


Kemivärlden nr 3 2017
To see the actual publication please follow the link above